”Obegripligt att viktiga språk stryks i schemat”

av | 10 maj, 2019

Källa: Svenska Dagbladet 2019-05-09 : https://www.svd.se/obegripligt-att-viktiga-sprak-stryks-i-schemat#P9nk6z-comments

Den ensidiga fokuseringen på engelska i skolan är skadlig för Sveriges konkurrenskraft. Kunskaperna i framför allt franska och tyska behöver stärkas när vår framtid är så tätt knuten till Europasamarbetet, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, och Anna Anu Viik, Språklärarnas Riksförbund.

I dag, den 9 maj, firas Europadagen som en hyllning av Schumandeklarationen som var utgångspunkten för dagens Europasamarbete. Med bara några veckor kvar till valet till Europaparlamentet, riktas blickarna förstås mot Europas framtid. Vad är det för Europa vi kommer att ha och vilken roll har Sverige i det framtida samarbetet?

Till följd av brexitprocessen framstår Tyskland och Frankrike allt mer som dominerande stormakter inom EU. Det innebär rimligtvis att det är viktigt att många fler, snarare än allt färre, hänger med i den tyska och franska debatten. President Emmanuel Macron har presenterat en plan för att stärka franskans position i Europa. Redan innan brexitomröstningen i Storbritannien tog EU-kommissionen ett symboliskt beslut om att använda mer franska och tyska vid tal samt i uttalanden i media. Kunskaper i spanska är också värdefulla i Europa och i EU-sammanhang. Många européer utanför Spanien har spanskan som andra eller tredje språk, för att inte tala om att det är ett av det mest talade språken i hela världen.

Det är oroväckande att intresset i Sverige för att behärska de stora EU-språken samtidigt dalar kraftigt. En tredjedel av niondeklassarna läser inget annat främmande språk än engelska, med undantag för de elever som har annat modersmål än svenska. Av de elever som läser andra språk har endast 14 procent valt franska och 18 procent tyska medan spanskan brottas med störst antal obehöriga lärare. Tyvärr svalnar intresset i gymnasieskolan för alla tre språken då eleverna avslutar språkstudierna så fort man fått sina meritpoäng. Konsekvensen är att allt färre studenter läser vidare och att allt färre vill bli språklärare. Till exempel var det endast 6 personer i hela Sverige som höstterminen 2018 antogs till lärarutbildningen riktad mot årskurs 7–9 i tyska.

Då och då poppar debatten upp om hur man ska vända den dystra utvecklingen. Många tycks vara överens om språkkunskapernas betydelse. ”Jag hoppas ni lär er fler europeiska språk, inte bara engelska”, uppmuntrade statsminister Stefan Löfven studenterna på Uppsala universitet i sitt Europatal den 26 oktober 2017.

”Kunskaper i moderna språk är avgörande för att ett litet land som Sverige ska kunna delta i europeiskt och globalt samarbete”, uttalade sig utbildningsutskottet 2012. ”Vi vill att moderna språk ska göras obligatoriskt i grundskolan”, skrev Socialdemokraterna året därpå. Även Skolverket har sagt sitt i frågan. I somras kom de med ett förslag till regeringen där möjligheten att läsa extra svenska och engelska i stället för moderna språk tas bort.

Men inga uttalanden eller debattartiklar, som samtliga varnar för de negativa konsekvenserna av att allt färre svenskar lär sig främmande språk, har fått något gehör. I stället har det uppstått nya bekymmer i och med kommunernas nedskärningar. Då är det ofta språken som får ge vika och framför allt franskan som stryks på schemat. Det är helt obegripligt hur de ansvariga beslutsfattarna stillatigande ser på när ett helt ämne utarmas. När våra nordiska grannländer upprättar språkstrategier och utvecklar språkundervisningen, tittar Sverige på och låter ”naturen ha sin gång”.

Europa och världen är så mycket mer än bara engelska. Att lära sig flera främmande språk är ett säkert kort för ett bättre samarbete och ökad förståelse mellan länder och kulturer. Men språkkunskaperna är också viktiga för Sveriges tillväxt. Enligt svenskt näringsliv är tyskan en klar bristvara, trots att Tyskland är Sveriges i särklass viktigaste handelspartner. Den ensidiga fokuseringen på engelska är med andra ord skadlig för Sveriges konkurrenskraft. Men det är också ett fattigdomsbevis ur ett bildningsperspektiv, då vårt samhälles intellektuella rötter finns i de stora europeiska kulturländerna.

Sveriges framtid är tätt knuten till Europasamarbetet och hur Europa utvecklas. Det borde avspegla sig i vår språkpolitik. Den språkliga kompetensen behövs i Sverige om vi ska kunna vidmakthålla vår position och ha ett reellt inflytande. Det räcker inte längre med politiska uttalanden om hur viktigt det är stärka de stora EU-språken. Det krävs beslutsfattande. Att göra det obligatoriskt för alla elever i grundskolan att läsa ytterligare ett språk, utöver den helt centrala undervisningen i engelska, vore en bra början. Sverige och våra elever förtjänar bättre än att hamna på efterkälken på grund av ett politiskt etablissemang som vägrar se detta som en fråga om Sveriges framtida roll i Europa.

Åsa Fahlén
ordförande, Lärarnas Riksförbund
Anna Anu Viik
ordförande, Språklärarnas Riksförbund

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.