Språkundervisning för alla

Skolverket har lagt fram ett förslag om att fler elever ska läsa språk, genom att på grundskolan ta bort alternativet att få stöd i svenska eller engelska i stället för undervisning i moderna språk. Det finns fortfarande kvar alternativ som modersmålsundervisning och engelska för nyanlända elever med inga eller ringa kunskaper i engelska. Språklärarnas riksförbund ser detta som en mycket viktig fråga och välkomnar förslaget.

EU har sedan 2002 ett uttalat mål att alla medborgare skall ha kunskaper i två språk utöver modersmålet. Anledning till detta mål är att främja rörlighet inom EU och ekonomisk utveckling. Det här är något vi i Sverige idag inte lever upp till, då en stor andel av eleverna i svenska skolan väljer bort moderna språk till förmån för just extra undervisning i svenska och engelska, många av dem utan att ha behov av sådan förstärkning. För Sverige är tyska ett stort handelsspråk och vi kan i Lärarnas Riksförbunds undersökning Språk – så mycket mer än engelska läsa om bristen på språkkunnig arbetskraft. I denna undersökning ser vi också att efterfrågan på spanskspråkig arbetskraft ökar. Vi hör också allt fler rapporter om skolor som enbart erbjuder två av de tre stora skolspråken, bland annat har hela Kristianstads kommun beslutat att inte längre erbjuda franska på grundskolan, detta trots att staden länge kallats Lilla Paris och trots att franska är ett mycket viktigt språk för det europeiska samarbetet. Detta samhällsansvar är något vi måste ta på allvar, och det kan vi inte lägga på axlarna på våra högstadieelever.

Språkinlärning främjar hjärnans kognitiva utveckling. Ett exempel på all forskning som bedrivs kring ämnet kommer från Lund och neuropsykologen Johan Mårtensson, och det är också tydligt att språkinlärning sker bäst under tonåren. Att låta elever vika undan för motståndet och missa denna möjlighet är att svika våra elever.

En stark anledning till att läsa språk är också den interkulturella förståelsen. Detta lyfts fram i syftet i kursplanen i moderna språk: “I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där språket används.” (Lgr11, kursplanen i Moderna språk) Att lära sig ett nytt språk är att lära känna en ny kultur, eller flera, och att få ökad förståelse för hur människor tänker. I en tid då främlingsfientliga åsikter antar en allt starkare position i vårt samhälle är detta argument det starkaste av dem alla. Vi behöver se till att våra elever – alla våra elever – får den bredare förståelse för omvärlden som språkkunskaper ger. Det är vårt demokratiska ansvar.

De som är kritiska mot förslaget menar att det finns elever som inte kommer mäkta med ett tredje språk. Det kommer fortfarande att finnas möjlighet att läsa modersmål som alternativ, och nyanlända elever med små engelskkunskaper kommer istället att kunna läsa engelska. Liksom tidigare skall också möjligheten till anpassad studiegång finnas kvar, vilket för en liten grupp elever är ett alternativ.

Moderna språk är än så länge ett ämne i strykklass genom möjligheten att välja bort det. Detta leder ofta till att elever med svårigheter i ämnet inte får det stöd de har rätt till, och som skulle kunna göra det möjligt för dem att klara ämnet. Istället uppmanas de att välja bort språket. Vi måste se till att skolorna lever upp till sin skyldighet att erbjuda stöd i alla ämnen, även i moderna språk. Genom att göra ämnet obligatoriskt kan dess status höjas och rätten till stöd – som idag ofta existerar enbart på pappret – förtydligas. Alla ämnen bör vara likvärdiga i skolan – det finns, som vi ser det, inga hållbara argument för att moderna språk även framgent skulle anses mindre värda än andra ämnen.

Kent Fredholm, ordförande språklärarnas riksförbund
Mia Smith, lokalföreningen Västra Sverige