hem

7 stipendier för medlemmar till fortbildning i Nice

Språklärarnas riksförbud har glädjen att i samarbete med Francophonia

och Institut français

utlysa 7 stipendier för medlemmar till fortbildning i Nice i sommar.

Francophonia bjuder på kurskostnaden och Institut français bjuder på flygbiljetten (upp till en kostnad av 2 500 kr).

Vi jobbar för fullt för att få till hel finansiering av boendet också, men får be att återkomma i frågan. Mer detaljerad information om sista datum för ansökan och exakt vad som ingår i stipendiet kommer, så håll ett öga här på vår hemsida, men börja skriva era lettres de motivation (en français).

                                                 Kursen är de två första veckorna i juli.

Årsmöte Uppsala

Torsdag den 31 januari 2019 klockan 18
ges ett unikt tillfälle för
lärare i engelska, moderna språk och svenska som andraspråk.

Då får vi nämligen träffa
Helena Hedman Skoglund
Uppsalas nya kommunalråd (L) med ansvar för skolan, tillika ordförande för utbildningsnämnden
Lokal: Linnégymnasiet, Västra Strandgatan 11, Uppsala

Helena är själv legitimerad gymnasielärare i svenska och har efter sju år som lärare en grundlig förståelse för yrkets svårigheter och glädjeämnen. Hon kommer kortfattat att berätta om politikernas planer för skolan, inhämta lärarsynpunkter och svara på frågor. Helena lovar att ta till sig de synpunkter hon får från er, så missa inte detta tillfälle!
Efter Helenas medverkan följer årsmöte i föreningen Språklärarna i Uppsala, och därefter årsmöte i föreningen Poesi utan gränser. Som avslutning bjuder de två föreningarna på en lätt buffé.

Verksamhetsberättelser och dagordningar för båda föreningarna bifogas.

Varmt välkomna önskar

Birgitta Milbrink Birgit Harling
Ordförande för Språklärarna i Uppsala Ordförande för Poesi utan gränser

Obligatorisk anmälan senast måndagen den 28 januari till birgittamilbrink@hotmail.com

Glöm inte ange om du vill vara med på buffén.

Årsmöte Västra Sverige

Årsmöte Västra Sverige

Det är dags för årsmöte i vår lokalförening, vilket kommer gå av stapeln lördagen 30/3 på Folkuniversitetet i Göteborg. Anmälningslänk kommer inom kort!

Program

9.30-10.00 Registrering
10.00–11.30 Föreläsning Systematisk undervisning i muntlig språkfärdighet med Tore Nilsson
11.30-12.15 Fika med läromedelsutställning av Studentlitteratur
12.15-13.15 Årsmöte Språklärarnas riksförbund Västra Sverige

Tore Nilsson

Tore Nilsson är fil.dr. i engelska och universitetslektor i moderna språk med didaktisk inriktning vid Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet. Han har ämneslärarutbildning i engelska och tyska med inriktning mot gymnasieskolan och har arbetat många år med vuxenutbildning. Sedan 2012 undervisar och handleder han inom ämneslärarutbildningen med inriktning mot språk samt masterutbildningen i språkdidaktik. Tore är också handledare för doktorander i språkdidaktik. Han håller fortbildningsdagar för lärare i engelska och moderna språk och är under läsåret 2018/19 involverad i Språksprånget som textförfattare och föredragshållare. Tores forskningsintressen rör bland annat blivande språklärares didaktiska tänkande, klassrumsbaserad forskning kring återkoppling på muntlig och skriftlig produktion, digitala verktyg i språkundervisningen, samt lärande och undervisning i grammatik.

Systematisk undervisning i muntlig språkfärdighet

Att ge eleverna goda möjligheter att utveckla sin muntliga språkfärdighet i främmande språk hör till en av lärarens didaktiska utmaningar. I ett kommunikativt undervisningsparadigm kan det finnas risk att språkets formella komponenter (uttal, morfologi, syntax, vokabulär) samt pragmatiska aspekter inte ägnas systematisk uppmärksamhet i relation till just den muntliga språkfärdighetsutvecklingen. I mitt föredrag diskuterar jag frågor kring hur lärare på olika sätt kan ge eleverna möjlighet till strukturerad bearbetning av språkligt inflöde (input). Jag presenterar och diskuterar även en modell för hur undervisning kan organiseras för att stötta en systematisk utveckling av muntlig språkfärdighet i moderna språk och engelska.

Lästips – rapporter från NAFS

För att utvecklas som lärare behöver vi alla fortbildning, och denna ska gärna vara kopplad till forskning. Nu kommer aktuella rapporter från NAFS vid Göteborgs universitet. De som närvarade vid årsmötet hos vår lokalförening i Västra Sverige fick då ett smakprov från Frank Perrotte och Patrik Axelson, vilkas presentation engagerade åhörarna.

Kanske lockar alla några av rapporterna till läsning? Kanske kan de lämpa sig som grund för samtal på en ämneskonferens?

Att bedöma språklig kompetens – Rapporter från projektet Nationella prov i främmande språk

Språkundervisning för alla

Skolverket har lagt fram ett förslag om att fler elever ska läsa språk, genom att på grundskolan ta bort alternativet att få stöd i svenska eller engelska i stället för undervisning i moderna språk. Det finns fortfarande kvar alternativ som modersmålsundervisning och engelska för nyanlända elever med inga eller ringa kunskaper i engelska. Språklärarnas riksförbund ser detta som en mycket viktig fråga och välkomnar förslaget.

EU har sedan 2002 ett uttalat mål att alla medborgare skall ha kunskaper i två språk utöver modersmålet. Anledning till detta mål är att främja rörlighet inom EU och ekonomisk utveckling. Det här är något vi i Sverige idag inte lever upp till, då en stor andel av eleverna i svenska skolan väljer bort moderna språk till förmån för just extra undervisning i svenska och engelska, många av dem utan att ha behov av sådan förstärkning. För Sverige är tyska ett stort handelsspråk och vi kan i Lärarnas Riksförbunds undersökning Språk – så mycket mer än engelska läsa om bristen på språkkunnig arbetskraft. I denna undersökning ser vi också att efterfrågan på spanskspråkig arbetskraft ökar. Vi hör också allt fler rapporter om skolor som enbart erbjuder två av de tre stora skolspråken, bland annat har hela Kristianstads kommun beslutat att inte längre erbjuda franska på grundskolan, detta trots att staden länge kallats Lilla Paris och trots att franska är ett mycket viktigt språk för det europeiska samarbetet. Detta samhällsansvar är något vi måste ta på allvar, och det kan vi inte lägga på axlarna på våra högstadieelever.

Språkinlärning främjar hjärnans kognitiva utveckling. Ett exempel på all forskning som bedrivs kring ämnet kommer från Lund och neuropsykologen Johan Mårtensson, och det är också tydligt att språkinlärning sker bäst under tonåren. Att låta elever vika undan för motståndet och missa denna möjlighet är att svika våra elever.

En stark anledning till att läsa språk är också den interkulturella förståelsen. Detta lyfts fram i syftet i kursplanen i moderna språk: “I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där språket används.” (Lgr11, kursplanen i Moderna språk) Att lära sig ett nytt språk är att lära känna en ny kultur, eller flera, och att få ökad förståelse för hur människor tänker. I en tid då främlingsfientliga åsikter antar en allt starkare position i vårt samhälle är detta argument det starkaste av dem alla. Vi behöver se till att våra elever – alla våra elever – får den bredare förståelse för omvärlden som språkkunskaper ger. Det är vårt demokratiska ansvar.

De som är kritiska mot förslaget menar att det finns elever som inte kommer mäkta med ett tredje språk. Det kommer fortfarande att finnas möjlighet att läsa modersmål som alternativ, och nyanlända elever med små engelskkunskaper kommer istället att kunna läsa engelska. Liksom tidigare skall också möjligheten till anpassad studiegång finnas kvar, vilket för en liten grupp elever är ett alternativ.

Moderna språk är än så länge ett ämne i strykklass genom möjligheten att välja bort det. Detta leder ofta till att elever med svårigheter i ämnet inte får det stöd de har rätt till, och som skulle kunna göra det möjligt för dem att klara ämnet. Istället uppmanas de att välja bort språket. Vi måste se till att skolorna lever upp till sin skyldighet att erbjuda stöd i alla ämnen, även i moderna språk. Genom att göra ämnet obligatoriskt kan dess status höjas och rätten till stöd – som idag ofta existerar enbart på pappret – förtydligas. Alla ämnen bör vara likvärdiga i skolan – det finns, som vi ser det, inga hållbara argument för att moderna språk även framgent skulle anses mindre värda än andra ämnen.

Kent Fredholm, ordförande språklärarnas riksförbund
Mia Smith, lokalföreningen Västra Sverige