Kungliga Vitterhetsakademiens lärarpris 2020

Språklärarnas riksförbund är mycket stolta över att Kungliga Vitterhetsakademiens lärarpris 2020 tilldelas tre språklärare med stark koppling till föreningen.

Petra Lindberg Hultén är ordförande i lokalföreningen i Västra Sverige sedan 2008 och har bland annat varit drivande i arrangemanget Språkbad i Väst 2017.

Kent Fredholm var föreningens vice ordförande 2016-2017 och ordförande 2017-2019.

Mia Smith var föreningens vice ordförande 2014-2016 och är sedan 2016 engagerad i lokalföreningen i Västra Sverige som styrelseledamot, där hon bland annat varit engagerad i arrangemanget Språkbad i Väst 2017.

Läs gärna om deras tankar här.

   

Pris till lärare på Öckerö seglande gymnasieskola

Prestigepris till tyskalärare

Språklärare med höga krav prisas

Partillelärare prisas för sin undervisning

Kungligt pris till lärare i Partille

Kungl. Vitterhetsakademien belönar Partillelärare

Stort grattis, alla tre!

Utlysning av stipendier

Språklärarnas riksförbund utlyser stipendier för våra medlemmar för att delta i Språkdagen i Umeå den 21 mars 2020.

Du är behörig att söka om du har varit medlem i Språklärarnas riksförbund minst ett år.

Fem stipendier som innefattar deltagaravgiften på 1 250 kr utdelas

Sista ansökningsdagen för stipendierna är 3 februari

Svaret på vilka som har blivit beviljade dessa stipendier kommer den 10 februari.

Se information om stipendier på vår hemsida.

Skicka din ansökan till sekreterare@spraklararna.se

I ansökan skall det framkomma:

  • Namn, kontaktuppgifter

  • Språk som du undervisar

  • Skola och kommun

  • Samt en kort beskrivning vad Språkdagarna kan erbjuda just dig i år.

Språkdagen i Umeå 2020

Årest tema: Flerspråkighet

 21 mars 2020

9:00 – 16:15

Plats: Humanisthuset på Umeå Universitet

Program

Föreläsningspresentationer

Dagen inleds med en föreläsning med Anne Reath Warren med titeln

Språkundervisning i språkligt heterogena grupper – Spänningar och möjligheter genom transspråkande och
interaktion.

Därefter följer sex parallella spår med valbara seminarier/workshops i svenska som andra språk, engelska, franska, spanska, tyska och ett allmänt spår/modersmål.

Vi kan också erbjuda en omfattande läromedelsutställning där de tongivande förlagen som ger ut läromedel för språk är representerade.

Under Språkdagen håller vi också årsmöte,

i år kombinerat med lunch.

Alla medlemmar är välkomna. För att få rösta vid årsmötet krävs att medlemsavgiften för år 2020 är betald.

Kostnad:

Deltagaravgiften är 1 250 kronor för medlemmar, 1 750 kronor för icke medlemmar.

Du blir enkelt medlem (årsavgift 250 kronor för yrkesverksamma) genom att mejla spri.medlem@jagrafiska.se.

Lunch och fika ingår i priset.

I år satsar vi extra på landets alla språkstudenter, språkundervisningens framtid, som får delta gratis om man har betalat medlemsavgiften (125 kr för studenter och pensionärer) för år 2020!

Anmälan

Frågor:

Kontakta Ann-Sofie Forssell (ann-sofi.forssell@harnosand.se),

Olga Henriksson (olga.henriksson@skol.lulea.se)

Michael Meuser
(michael.meuser@minervagymnasium.se).

Frågor om inbetalning skickas till
skattmastare@spraklararna.se.

”Det är en absurd tanke att tro att det räcker med engelska.”

26 september 2019 : Europeisk språkdagen

Debattinlägg publicerad i Sydsvenskan.

När våra nordiska grannländer upprättar språkstrategier och utvecklar språkundervisningen, ser Sveriges ansvariga beslutsfattare stillatigande på när språkämnena utarmas. Det skriver Åsa Fahlén och Anna Anu Viik, ordförande för Lärarnas riksförbund respektive Språklärarnas riksförbund.

När det gäller legitimerade lärare i tyska är nästan 3 av 10 över 60 år och bara 1 procent under 30 år, skriver artikelförfattarna.Bild: Bj rn Sigurds n
Idag den 26 september firas den Europeiska språkdagen på initiativ av EU och Europarådet. EU:s målsättning har länge varit att alla medborgare i Europa ska kunna tala två främmande språk utöver modersmålet. Det är en ambition som inte har fått något större fotfäste i Sverige.
När globaliseringen och därmed vikten av språkkunskaper ökar, går utvecklingen i Sverige i motsatt riktning, mot färre språk. Om utvecklingen får fortsätta, riskerar viktiga ämnen som franska och tyska att bli utrotade i den svenska skolan.
Den största utmaningen är lärarbristen som slår allt hårdare mot moderna språk. En snabb genomgång av Skolverkets statistik visar att drygt hälften av alla i riket som undervisar i spanska saknar behörighet att undervisa i ämnet. Ungefär 4 av 10 saknar behörighet i franska och över en tredjedel i tyska.
Det finns stora regionala skillnader och uppemot 80 kommuner har inte en enda behörig högstadielärare i något av ämnena tyska, franska och spanska.
Som det ser ut nu kommer situationen att förvärras. Många av dagens legitimerade språklärare är på väg att gå i pension. Spanskan är skonat eftersom spansklärarna i genomsnitt är yngre. Däremot är fler än hälften av fransklärarna 50 år eller äldre. När det gäller legitimerade lärare i tyska är nästan 3 av 10 över 60 år och bara en procent under 30 år.
De stora pensionsavgångarna fylls inte på av nyutbildade lärare, i alla fall inte i franska och tyska, som båda återfinns bland de ämnen som har minst antal examinerade lärare.
Redan idag vittnar elever om sämre undervisning och många lärarbyten, något som minskar deras intresse och möjlighet att nå goda kunskaper, vilket i sin tur gör att fler slutar med språk.
Till följd av både kommunala besparingar och lärarbrist minskar elevernas valmöjligheter och skiljer sig alltmer åt mellan olika orter i landet.
Eftersom skolornas huvudmän bara behöver erbjuda två av språken franska, spanska och tyska, är det oftast franska eller tyska som får ge vika. Nedmonteringen av franskundervisningen i alla Kristianstads grundskolor är ett dystert exempel. Det är också beklagligt att moderna språk är det enda ämnet i grundskolan som elever kan välja bort. Idag väljer ungefär en tredjedel av eleverna i årskurs 9 att inte läsa något modernt språk alls, det vill säga varken tyska, franska eller spanska.
Utvecklingen har gjort att språkläraryrket har blivit en alltför osäker bana vilket inte lockar studenter att vilja bli lärare, i synnerhet inte i franska och tyska.
Den onda cirkel som uppstått är skadlig för Sverige som kunskapsnation. Trots att det varit känt sedan länge saknas motåtgärder. När våra nordiska grannländer upprättar språkstrategier och utvecklar språkundervisningen, ser Sveriges ansvariga beslutsfattare stillatigande på när språkämnena utarmas. Det är en absurd tanke att ett litet exportberoende land som Sverige inte behöver kunskaper i andra språk än engelska. Nu måste både politiker och arbetsgivare agera för att vända utvecklingen. Vi föreslår:
• Satsa rejält på lärarnas löner och arbetsvillkor så att fler vill bli lärare och stanna i yrket.
• Överväg ytterligare incitament för att locka fler att utbilda sig till lärare i moderna språk, till exempel avskrivning av studielån.
• Ge moderna språk samma status i grundskolan som alla övriga ämnen, det vill säga obligatoriskt för alla.
• Upprätta en nationell språkstrategi.
• Kräv ytterligare ett språk förutom engelska för behörighet till fler högskoleutbildningar.
• Gör några lärosäten till specialiserade på moderna språk och säkra att utbildningar genomförs även när de har få sökande.
• Överväg möjligheten att utöka skolhuvudmännens skyldighet till att erbjuda tre språk utöver engelska, istället för dagens två. Allt för att rädda tyskan och franskan.
Regering och riksdag måste göra något radikalt för att Sverige inte ska tappa mer av sin språkkompetens. Även om engelskan är central och räcker långt, är den ensidiga fokuseringen på engelska ett fattigdomsbevis och går på tvärs med samhällsutvecklingen och Sverige som en del av EU.
Det finns en mycket större värld att ta del av.
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund.
Anna Anu Viik, ordförande för Språklärarnas riksförbund.

Iconic One Theme | Powered by Wordpress